I min ungdom, i mitt första äktenskap, blev jag en gång tillrättavisad av en inbiten ungkarl. Jag hade bott en hel månad i Bergö prästgård utan gardiner. Jag njöt av friheten på landet och av att inte ha någon insyn. Men jag blev uppmärksamgjord på att det inte passade sig, att jag abslout, så fort som möjligt, behövde ordna med gardinerna.

Nu är det dags igen. Inte har jag fått någon tillrättavisning, men jag har på egenhand kommit till insikt. Tre år och några veckor efter att vi flyttade in i Lyran är jag nu på G med att skaffa gardiner till vardagsrummet.

Jag har helt enkelt fått en nytändning. Var inte alls mogen för att flytta in i ”pensionärshemmet” då det begav sig för tre år sedan. Nu röjer vi så det står härliga till och snart kommer vi – förhoppningsvis – att rymmas riktigt bra här. Och jag har en nytändning på huset och hemmet och kommer förhoppningsvis kunna slå mig till ro här. Håller på att landa i mina Vasakvarter.

Och ja, gardinerna är på gång.