Jag räknar mina kollin. Som känt flyttar jag på mig ibland, och även om jag har det oförskämt bra och uppsättningar av det mesta på alla ställen, finns det ju det man behöver ta med sig då man flyttar på sig. Och när jag lyfter väskorna och andra kollin ur bilen el i hissen el in genom dörren räknar jag dem. Idag var de sju. Ett av dem var ett blått plastämbar med vackra blommor. Inte kunde jag resa från dem, genom att jag blir borta ända till söndag den här gången.

Var o ein me sett o ja me mett. Övers: var och en med sitt och jag med mitt. 😊

Men visst är de vackra, blommorna! ❤️