Idag har den ringt i mitt huvud och stundvis har jag antingen nynnat den eller sjungit den, Aftonens sång. Den geniala texten av Ole Jakobsson som fått den vackra och stämningsfulla melodin av Roger Wingren.

”Idag är havssången allvarligt lågmäld.

Jag står ensam på aftonstranden när natten kommer.

Nu går mitt hav till vila en stund.

Nu går mitt hav till vila en stund.

Aldrig förr har havets ton varit så enkel,

aldrig förr har havets ton varit så klar.

Såsom ett avsked, som ett avsked.

Sådan är aftonens sång.”

Text: Ole Jakobsson

Melodi: Roger Wingren

Jag är dålig på avsked, övar mig aktivt fortfarande, och ser ibland små tecken på att jag blir litet bättre, eller åtminstone litet mindre dålig.

Årstiden är ett enda långt avsked och vädret på min förmiddagspromenad vid havet idag påminde så starkt om det. Och visst är det vackert också en dag som denna vid havet!

Till vardags lever jag mitt i ett avsked. Läser på domkapitlets hemsida idag att man lediganslagit den tjänst jag valdes till för snart fyra år sedan. Det var så jag ville ha det, säga upp mig i tid så att församlingen förhoppningsvis hinner välja min efterträdare så det inte uppstår någon lucka med ”prästbrist” i Närpes. Och föregen del ville jag inte rusa iväg, det har jag ingen orsak till, jag får ju dessutom öva mig på avsked, att knoga på och göra mitt bästa till slutet.