Så kom då vintern till Helsingfors, här en bild från tågfönstret.

Den här dagen på året är vi som längst ifrån varandra, Maken och jag. Vinter, snö, mörkt, klottigt, kallt, halt. Det är min spontana syn på vinterns ankomst och humöret där efter. Han jag är gift med ❤️, han lever upp, ser början på äventyret, skidäventyret. Och humöret. Brant på stigande, även om det väl inte varit dåligt förr heller.

Nu ska jag ta mig i kragen. Veckan har varit något i hästväg. Överlånga dagar, korta och dåliga nätter, många resor kors och tvärs i landet. Sådant där som en orkade med förr i världen. Nu ska jag hem och där tänker jag hållas en tid. Ta det lugnt, andas djupt och må bra. Trots snöfallet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s