Jag minns inte riktigt i vilket sammanhang det var, och i närvaro av vilka av våra vänner det var, då jag plötsligt i den trånga skaran avslöjade vem jag hade röstat på i ett val.

-Oj, det har jag ju aldrig sagt ens till dig, vem jag röstat på, sade jag till Maken.

Inte i ett endaste val har han och jag som bott tillsammans i snart 30 år sagt till varandra vem vi röstat på. Samtidigt har vi antagligen diskuterat politik i högre grad än de flesta äkta par i valkretsen.

Men. Valhemligheten är helig. Det är ju bl a för de värden som valhemligheten är en del av, som jag röstar. Därför fotograferar jag inte i det valbås som ska skydda min valhemlighet och därför brukar jag inte tala om vem jag röstat på.

Däremot anser jag att vi ska uppmana varandra att rösta. Rösträtten är också helig. Det är för att vi lever i en demokrati som vi faktiskt kan räkna med att vi har en lika rösträtt och demokratiska val.

Vi ska också vara aktiva i valrörelsen och i mån av möjlighet ta del av den politiska debatten och de politiska alternativen. Vi ska tala för den politik vi tror på och de kandidater vi tror på. Vi ska också – då det känns så – aktivera oss för en enskild kandidat. Det är politik och politisk aktivitet, det är inte att offentligt avslöja valhemligheter.

Så tycker jag som som inte ännu avgett min röst i presidentvalet.