I år är det ett kyrkligt valår. I november ska församlingsmedlemmarna välja de lokala församlingsråden i församlingar som hör till en kyrklig samfällighet (de självständiga församlingarna har kyrkoråd). Därtill skall man också välja den egna församlingens representanter i den kyrkliga samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige. (De självständiga församlingarna har kyrkofullmäktige.)

 

logo-mobile-sv.png

I grova drag kan man säga att församlingsrådet, tillsammans med kyrkoherden, har ansvar  för församlingens egentliga verksamhet, det andliga arbetet samt delvis ett arbetsgivaransvar för församlingens s.k. andliga arbetare. (Kyrkoherdens förman är biskopen.) Gemensamma kyrkofullmäktige å sin sida, har främst ansvar för ekonomi och fastigheter.

Unknown.jpeg

Korsholms kyrka i Gamla Vasa.

I Korsholmsförsamlingarna kan den mandatperiod som inleds vid årsskiftet 2018/2019 bli intressant så till vida, att om kommunfusionsplanerna avancerar, ska också församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna börja diskutera en samgång och ett avtal för den.

Hittills har kommunalpolitikerna och de kommunala förhandlarna visat föga intresse för de kyrkliga spörsmålen eller vilka följder en kommunsammanslagning skulle få för församlingslivet på orten. Man verkar ha resonerat som så, att det är en intern fråga för församlingarna.

Förhoppningsvis inlemmar man också de enskilda församlingarna i processen småningom, det är i stort sett samma människor som berörs. Kyrkolagens formuleringar gör att församlingarna i dessa frågor är beroende av de kommunala besluten och därför hoppas jag att man från kommunal håll vill ha oss som jobbar i och för församlingarna med i processen.

Inledningsvis är det långsökt att man från kyrkligt håll skulle inleda förhandlingar innan man vet att det finns fog för det. Formellt har ännu ingen sådan information kommit till församlingarna, om att de kommunala förhandlingarna skulle vara i det skedet att det är skäl för församlingarna att inleda motsvarande diskussioner med grannförsamlingarna och grannsamfälligheten. I detta avseende har vi hittills varit utelämnade till massmedia och de som framkommit i offentligheten.

Jag har i ett tidigare skede framfört att det i teorin föreligger några olika alternativ då det gäller den kyrkliga strukturen efter att kommunerna Vasa och Korsholm skulle ha beslutat sig för en samgång:

  • Medlemmarna i de svenska församlingarna i Korsholm blir medlemmar i Vasa svenska församling, medan medlemmarna i den finska församlingen i Korsholm (som omspänner hela kommunens område) blir medlemmar i Vaasan suomalainen seurakunta.
  • Medlemmarna i de svenska församlingarna i Korsholm bildar en Korsholms svenska församling, med eller utan kapellförsamlingar bestående av de nuvarande svenska församlingarna i Kvevlax, Replot och Solf medan den finska församlingen i Korsholm uppgår i den finskspråkiga församlingen i Vasa.
  • Korsholmssvenskarna skulle ha en svensk församling i den kyrkliga samfälligheten i det nya Vasa och de finskspråkiga i Korsholm fortsättningsvis ha en egen finskspråkig församling på det nuvarande området för Korsholms kommun.
  • Ett alternativ är naturligtvis, att alla de nuvarande fem församlingarna i Korsholm skulle fortsätta som sådana men ingå i den nya kyrkliga samfällighet som skulle bildas efter en samgång mellan Vasa och Korsholm.

Det finns följaktligen många alternativ.

 

Sulvan-kirkko.jpg

Solfs kyrka.

unknown-1.jpegkyrkan-maj-2017-009-mindre_thumb11.jpg

Björkö kyrka.                                       Kvevlax kyrka.

img_5097_s-1.jpg

Replots kyrka.

Jag bedömer att diskussionen måste starta på allvar hur man vill ha det i församlingarna i Korsholm. Församlingsstrukturen blir knappast någon stor fråga sett ur vasaperspektiv, medan det kan ha en större betydelse för korsholmarna, hur man vill att församlingslivet skall vara organiserat kring kyrkorna efter att man skulle ha slagit ihop kommunerna och därmed församlingsekonomin.

Det har varit mycket tal om skillnaderna i skattöret mellan församlingarna i Vasa och församlingarna i Korsholm. Församlingslivet i Korsholm kostar mera per capita än det gör i Vasa. Vid en fusion ska skattöret vara det samma. Även om Vasa i det skedet skulle vara berett att höja sin skatteprocent från 1,4 kan man inte räkna med en höjning mot något som skulle likna Korsholms 1,85. Det betyder, antingen att det kyrkliga livet i Korsholm måste bli billigare, eller att Vasa skall skjuta till pengar för församlingsverksamheten i Korsholm.

Man kunde tänka sig, att en sammanslagning i sig skulle innebära inbesparingar genom en förenhetligad förvaltning framför allt av samfälligheternas förvaltning. Normalt skulle det vara så, men genom att Korsholms kyrkliga samfällighet ännu vid utgången av senaste år hade en förvaltning som de facto utgjordes av en partiell samekonomi, hade man vid samfälligheten endast 2,8 anställda inom förvaltningen. Därmed finns inte möjlighet att finansiera inbesparingarna som skulle komma att behöva göras i Korsholmsförsamlingarna med det.

I de kommunala förhandlingarna har man nu, vad jag läst i Vasabladet, kommit överens om en anställningstrygghet för tre år, en överenskommelse om att ingen sägs upp under de tre första åren efter sammanslagningen. Väl så, även om det i praktiken kan innebära en minskad personalstyrka genom att man inte tagit ställning till vad som sker vid en s.k. naturlig avgång, d.v.s. pensioneringar och då den anställda av någon orsak säger upp sig.

Något liknande borde man nu också börja fundera på beträffande församlingarnas personal, för att garantera verksamhetsförutsättningar och arbetsro. Just mot bakgrunden av de stora skillnaderna i skatteuttaget och de möjligheter det innebär för verksamhet kring alla kyrkor i Korsholm.

Ett exempel, som kan belysa något av vad en fusion betyder för det kyrkliga livet, sett ur ett ekonomiskt perspektiv:

Skatteprocenten är i Vasa kyrkliga samfällighet 1,40 medan den i Korsholm är 1,85. Intäkterna från kyrkoskatten inbringade år 2017 i Korsholm 4 614 622 euro. Kostnaderna för lönerna uppgick till 2 529 227 euro. Årsverken var 54,4 stycken.

Om kyrkoskatten sänktes för Korsholms del till den nivå Vasa har, från 1,85 till 1,40 skulle intäkterna minska med 1 178 410 euro. Den summan, om den skulle tas enbart från lönerna, motsvarar 25,5 årsverken, då ett årsverke värderas enligt medeltalet för de anställda i huvudsyssla.

Om sänkningen skulle vara mindre, om man rent hypotetiskt vid en kommunfusion kunde få Vasa att höja kyrkoskatten från 1,4 till 1,5, skulle åtstramningen bli en summa som motsvarar i medeltal 19,9 årsverken.

Genom att en del av de högre avlönade skulle bli kvar, innebär det att antalet anställda som borde rationaliseras bort är ännu flera till antalet, förutsatt att man inte väljer att göra ”inbesparingen” genom att äta av kapitalet och sälja kyrkor, församlingshem, prästgårdar eller annan fast egendom. Den vägen innebär inga egentliga inbesparingar eftersom man, som känt, säljer fast egendom bara en gång.

Exemplet är i allra högsta grad hypotetiskt. Men skatteintäkterna är de här, beroende på uttaxeringens storlek. Då beaktas inga förändringar i medlemsantalet. En halvering av lönebudgeten innebär en betydande förändring oberoende av vem som är huvudman, oberoende av strukturer.

För att kunna garantera en anställningstrygghet för de anställda i församlingarna i Korsholm och i Korsholms kyrkliga samfällighet får man nästan utgå från att det förutsätter att Vasa kyrkliga samfällighet bör vara beredd att skjuta till medel under en övergångsperiod. Det är knappast omöjligt, men inte något som framkommit hittills i debatten. Initialkostnader brukar komma med de flesta projekt, varför man har skäl at anta att det är så också i kommunfusionsprojektet.

256px-Vaasa_Trinity_Church.jpgcroppedimage100100-Trefaldighetskyrkans-altare.jpgcroppedimage100100-GB-Trefaldighetskyrkan-45.jpg

Trefaldighetskyrkan i Vasa.

Jag är vasabo i själ och hjärta, medlem av Vasa svenska församling och har en bakgrund som kommunalpolitiker i Vasa. Jag har varit aktiv i Vasa svenska församling flera år än i någon korsholmsförsamling, också som förtroendevald i Vasa kyrkliga samfällighet flera mandatperioder. Men så länge jag är satt att leda en församling som direkt berörs av en eventuell kommunfusion ser jag det som min plikt att berätta vad det betyder för församlingen jag leder och för det kyrkliga livet överlag på orten.

Jag hoppas att också kommunalpolitikerna småningom vill inlemma oss andra med betydande lokalt ansvar i processen, så att slutresultatet till alla delar kan bli så bra som möjligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s