Minns ni tiden när man fick avbryta arbetsdagen nästan när som helst för att ta en rökpaus? Jag minns att jag som inhoppare på en arbetsplats kände med ickerökarna som definitivt fick jobba längre dagar än sina rökande kolleger. Därmed har jag inget sagt om vilken arbetskapacitet rökarna uppbådade efter sina pauser och huruvida de därför presterade bättre totalt sett under en arbetsdag än de skulle ha gjort utan pauser, eller ev t o m bättre än sina ickerökande kolleger. Men. De som inte tillhörde den rökande gemenskapen riskerade nog att bli litet utanför. Sådana tankar idag då jag distansjobbar och tar mig mina ”rökpauser”.

Jag tvättar, hänger tvätt och manglar mellan varven. Och har möjlighet att njuta av det vackra sommarvädret vid havet. Skönt.

Medan jag tvättade en gammal pärtkorg vid strandkanten hann jag tänka viktiga tankar. Kreativ miljö. Jag valde ändå att tvätta kläderna med moderna metoder. Har all tid i världen, så jag kör eco-program som räcker 3,5 h.

Kusinklubben är slut för i år. Nu tvättas barnbarnens simhanddukarna och sätts undan till nästa år. Att mangla eller inte mangla det verkar ibland vara frågan. Ja, säger jag, ibland då tiden medger. Jag tror jag ska bli bättre på det. Jag har ju så mycket mera tid är förr. Gäller bara att använda den rätt.

Sällskapet mitt verkar ha ledig dag idag.