”Ingenting är så illa, att det inte för något gott med sig”, brukar det heta. Bloggande dottern Amanda är inne på det spåret i sitt blogginlägg idag, och jag kommenterar gärna, men ställer också gärna frågan vidare, eftersom den fascinerar mig mycket. Jag undrar också vad vi efter ”coronatiden” ska välja att försöka hålla kvar av det som mer eller mindre tvingades på oss.

För egen del ställde jag mig frågan för fyra veckor sedan ”Vad har jag möjlighet att göra nu, som jag annars inet har möjlighet till?”. Mitt svar blev ”banta”. I mitt jobb bjuds jag ofta på godsaker. Oftast är det enbart trevligt och fint. Ibland känns det litet jobbigt, i synnerhet då jag inför en kväll eller helg med Maken eller familjen liksom redan förbrukat min rätt till godsaker. Eller de där veckorna då det är tårta fem dagar i tjänsten. Så nu insåg jag plötsligt att jag får en möjlighet att ta itu med vikten. Jag såg det blott och bart som ett privilegium.

Då jag för två sedan drabbades av en sköldkörtelsjukdom förde det med sig hälsoproblem på många fronter och bland annat gick jag upp över 20 kilo i vikt på ganska kort tid. Nu sedan den dagliga dosen thyroxin sköter ämnesomsättningen var det dags för mig att ta itu med min del av projektet.

Så låt er inte luras av tårtan! Den är inte alls så söt som den ser ut, den här helt utan socker, men god och näst intill hälsokost. 🙂 Och ja, viktminskningen har kommit igång och jag fortsätter med dieten som gör mig oerhört gott.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s