Senaste vecka frågade en vän som vi träffade på en rastplats någonstans på E8:an , om vi vet var vi bor. Jag svarade att det vet jag inte. Så känns det ibland. Därför finns det spår av olika kära platser litet här och där. Ikväll, då Maken kom till Närpes, satte han upp en krok för den vackra tavlan som Torsten Korsström målat (1947) av Zacharias Topelius barndomshem Kuddnäs i Nykarleby. Konstverket har jag tyckt så mycket om då det hängde hemma ho Bosse K . Bl. a. så kan man ta med en del av Nykarleby till Närpes.

Dagen började jag med ett morgondopp i Vexala. Medan jag gjorde morgonsysslorna och plockade undan litet för dem som kommer dit före mig, kände jag att det mesta av en lång fin sommar nu är förbi. Sedan tog jag doggen med mig till Närpes så att hon i Näsby city får ”stadsträning”. Vi har hunnit gå i koppel och studera både grävmaskiner, lastbilar och cyklar. Allt möjligt som Stormskärsmaja missat under sina 12 första veckor.