Även om jag bor större delen av året ute i havsbandet och trivs där, har jag ibland ett behov av att bege mig till civilisationen. Idag tog jag bilen till ”min” stad, dvs min hemstad Vasa. Där fick jag luncha med en av döttrarna och efteråt tog vi en kort promenad och slog oss sedan ner en stund i Setterbergsparken.

Hon var knappt sex år den gången, en annan av döttrarna, då vi nyligen hade flyttat in i vårt hem på Skolhusgatan 10. Hon berättade för någon av mina väninnor, att ”vid vårt nya hem finns ingen gård, utan en park”. Det var storslaget och den parken blev oerhört viktig på många sätt under våra år där.

Visst känner jag mig hemma här, och i kvarteren runtomkring, jag har bott på flera adresser i den stadsdelen. Ändå funderar jag onödigt mycket över om jag är för litet där och för mycket någon annanstans. Men det är väl som det är med det. Det kommer att visa sig.

Min särbo ( Maken) och jag trivs bra i hop och uppenbarligen trivs jag bättre i Nykarleby och Vexala än han i Vasa. Så vi fortsätter väl att vara särbo och turbo och globetrotter i Österbotten. Och pst! Jag har kommit på att det går bäst att få honom att hälsa på i Vasa under den tid på året då han åker skidor.

Det är inte synd om mig. Jag får äta kakan och ha den kvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s