Vad är nu 4,5 km till fots en vacker sommardag, på ett underlag som är samtidigt både skonsamt mjukt och stabilt? Antagligen ingenting för den som haft förmånen att promenera regelbundet på sistone.

Jag hör till dem som sedan 17.11 senaste år kunnat promenera ibland, ibland längre och ibland kortare, inte för ofta och oftast laddad med både värkmedicin och stöd för knä.

Idag gick jag 4,5 km i Storsandterrängen och hade varken ont eller haltade. Inte heller svällde knät upp och jag ifrågasatte inte en endaste gång det lyckade i att vi begav oss ut på tur.

7 månader efter att Bacercystan (slemsäcksinflammation i knä) gjorde mig medveten om sin existens vågade jag börja planera en dylik promenad. Idag kunde den genomföras!

Maken, jag och doggen. Vem som var glad, respektive gladare och gladast må vara osagt. Jag tror vi njöt alla tre.