Första julen sedan jag blev präst för 12 år sedan, ska jag nu vara ledig. (Jag har varit sjukskriven t om två jular, men det räknas inte, för det har inte varit speciellt njutbart.)

Jag som är en sista minutens människa, och har trivt med det, har under prästjularna fått lära mig att förbereda vissa saker i förväg. T.ex har jag inte som förr kunnat gå ut i julhandeln dagarna före jul, utan det har gällt att vara ute tidigare än så.

Och mitt tips är, då man vet att någon omständighet kommer att ställa till det, att börja med den sak som brukar vålla stress just före, och som samtidigt är av det slaget att den går att ombesörja på förhand. T.ex. julklapparna.

Vi har, för all del, förenklat detta avsevärt genom att vi inte ger så många julklappar som förr. Genom att den stora familjejulen firas först i mellandagarna har det också varit enklare att förenkla konceptet, genom att ju ingen förväntar sig ännu en julafton.

Men några klappar ska det vara. Och de börjar vara klara.

RewellCenter i Vasa idag. Julgranen står där och skänker ännu julefrid. Om någon vecka befarar jag att den signalerar julstress och inte -frid.