Det är inte helt enkelt att räkna ut semester och semesterpenningsledighet för en som under kvalifikationsåret bytt både från heltid till halvid och fått mindre lön i samma proportion och dessutom ska ha ut ledigheten under en deltidsanställning. Därför fick jag be ekonomichefen om hjälp och nu vet jag inför nästa veckas stora vårplanering att jag är med bara till mitten av februari innan jag tar ut semester. Så nedräkningen i Närpes för min del har definitivt börjat även om min dista dag officiellt är 30.4. 2023.

Det känns både bra och mindre bra. Jag har stortrivts med människorna och med det jag gjort, men ändå är det utan tvekan rätt att gå vidare. Få se vad det blir!

Jag som till naturen är otålig och i grunden saknar tålamod, något jag i arbetet kompenserat med systematik och arbetsmoral och – inte minst – ett genuint intresse för det jag jobbat med, gäckar nu mig själv med att dels försöka känna tillit och förtröstan inför en ”oviss” framtid och dels systematiskt kartlägga vad det finns för alternativ.

Samtidigt jobbar jag (obs jobbar!) sedan 1.7, då jag inledde min deltidspensionering med jobb varannan vecka, på att bli bättre på att ta det lugnt. Sena morgnar, lagom med motion, minst en bok varje ledig vecka, trevliga kulturupplevelser och på långsikt inreda hemmet i Nykarleby. Och inte minst att hinna vara litet mera av den mormor jag vill vara. Bland annat.

Jag har meddelat domkapitlet att jag ställer mig i prästreserven. Så vi får väl hoppas att jag, om jag behövs i någon församling, inte blivit för bra på att ta det lugnt. Jag antar nämligen att man kan börja trivas för bra med det också.