En av de goda sakerna med att jobba halvtid, vilket jag fått prova på det senaste halvåret, har tveklöst varit att jag hunnit och orkat läsa mera skönlitteratur.

Den senaste bok jag läst är Maria Turtschaninoffs Arvejord. Boken omspänner flera hundra år, generation för generation på Nevabacka så det blir ett och annat namn att hålla reda på. Det kanske var en orsak till att jag lät läsningen ta länge, jag läste kortare stunder än vanligt och höll på med boken ett par veckor.

Men alla österbottningar borde läsa den. Och för all del, inte bara österbottningar, utan alla som inte är minst åttonde generationens storstadsbo. Tycker jag.

Man blir klokare på sitt ursprung av boken, men också på sig själv. Jag är inte riktigt den samma efter att jag läst Arvejord. Och boken hamnar definitivt bland dem som jag hoppas läsa på nytt om något år.