Vi har fått en del julkort i år, och jag är glad över varenda ett. ❤️ Tack till er som kommit ihåg oss!

Jag tycker att det är en fin tradition, och beklagar att jag själv ofta överskattar mig själv beträffande julförberedelserna och julkorten, och att de därför så många gånger blivit oskrivna eller postade för sent.

I år hade jag skaffat korten i god tid, de flesta är inköpta hos Röda Korset. Och några andra hade jag fallit för bara för att de i största allmänhet tilltalade mig rent estetiskt. Men hur det nu var så höll det på att bli bråttom med dem också i år. Och då ville plötsligt han som oftast agerat bisittare eller skrivare vid skrivandet av julkorten, Maken 🥰, att vi skulle göra som så många andra nu och istället för att skicka julkort göra en inbetalning till välgörenhet och låta det vara vår julhälsning.

Sagt och gjort.

Men hoppas att vi inte helt tar död på traditionen (alltså inte vi då med våra oregelbundet återkommande julkort, utan vi som folk och kultur). Allra minst ta död påtraditionen för att vi skulle låta det stämplas som politiskt inkorrekt att skicka julkort. Och låt oss akta oss för att tänka att de som skickar julkort inte stöder välgörenhet, för det kan vara precis tvärtom, att de som i sin godhet skickar julkort också är generösa beträffande annat inför jul och andra tider under året.

Jag skulle, i sammanhanget, gärna begagna mig av det österbottniska uttrycket ”var och ein me sett o ja me mett”.(snälla, överse med min stavning!) – var och en med sitt och jag med mitt.

Sedan är det en helt annat sak, att jag tycker att portot för julkort blivit väldigt dyrt.

P.s. Jag har ju julkort införskaffade till nästa jul redan. D.s.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s